Sweden
Mats Broman, nordenansvarig för SWGs experter på Efficient Facility, ger konkreta råd kring vad man bör tänka på när man digitaliserar sina befintliga byggnader och hur man tar det första steget mot en digital tvilling.
– Att det går en digitaliseringsvåg genom fastighetsbranschen har nog få missat. Många fastighetsförvaltare och FM-företag vill arbeta mer digitalt när det gäller att hantera sin byggnadsinformation och göra den tillgänglig i den dagliga förvaltningen, men det är svårt att veta hur man gör för att gå från ord till handling.
Ord som BIM (Byggnadsinformationsmodeller) och BLM (Informationshantering genom hela byggnadens livscykel) samt digital tvilling är begrepp som ofta nämns i samband med digitalisering av byggnader. Låt mig beskriva hur man kan påbörja resan mot en digital tvilling för befintliga byggnader genom att ta det första steget och även beskriva vilka fördelar och kundnyttor som kan uppnås när man skapar en BIM-modell av befintliga ritningsunderlag.
Skapa BIM-modell av befintliga ritningsunderlag, vad vinner man då?
-Befintliga ritningsunderlag kan ju bestå av flera olika format, t ex en skannad ritning i rasterformat eller en äldre digital 2D CAD-ritning. Dessa är ju i och för sig digitala men innehåller oftast enbart information om (en bild) över hur ett våningsplan eller en fasad ser ut.
Det är viktigt att fatta beslut om en informationsstrategi hur man skall hantera den historiska informationen som finns uppbyggd under årtionden. Som organisation bör man ställa sig frågan: Vad innebär en digital tvilling för oss? Man bör också fundera på det ur två perspektiv; dels utifrån det historiska perspektivet som vi beskriver i denna artikel men såklart även för ny- och ombyggnadsprojekt där informationsmängden inför en leverans till förvaltningen ökar.
Genom att göra om den enkla digitala ritningen till en BIM-modell kan många fördelar uppnås till en rimlig kostnad.
- Varje utrymme/rum blir ett objekt med egenskaper som rumsnummer, area, funktion mm.
- Man kan enkelt visualisera utrymmen/rum med samma egenskaper på en färgkodad layout.
- Väljer man att komplettera med golvbeläggning får man dessutom ett bra underlag för städplanering eller underlag till kostnadskalkyl för byte av golv.
- Man skapar en platshållare för objekten (tex utrymme eller byggdel) som man sedan via inventeringar kan komplettera med t ex fabrikat, modell, typ, installationsår, status mm.
- Även om man bara digitaliserar sin A-modell så kan man sedan inventera sina byggdelar och installationer och uppdatera i vilket utrymme de finns. Via funktionalitet i FM-systemet kan man sedan arbeta med symboler kring byggdelar och installationer som kan visualiseras på modellen.
- Med nya digitala hjälpmedel och processer (Ändringshantering & FM services) kan man sedan lättare ajourhålla modellen vid mindre lokalanpassningar.
Hur går man tillväga, rent konkret?
– När vi stöttar fastighetsägare att digitalisera sina befintliga byggnader går vi till väga enligt metoden samla in, strukturera, använda.
Det första steget är alltså att samla in befintligt ritningsmaterial oavsett ursprungsformat. Den kan t ex vara ritningar i pappers- och CAD-format på CD-skivor och USB-minnen.
Därefter struktureras materialet. En BIM-modell av byggnaden skapas och ”levandegörs” genom att byggdelsobjekt och areor med tillhörande egenskaper på väggar, dörrar, fönster skapas. Varje rum blir t ex ett eget objekt där man lägger på egenskaper som uthyrd, golvbeläggning, väggtyp, brand- och ljudklass mm. Allt blir sökbart, läsbart, skalenligt och mätbart.
Sista steget är att tillgängliggöra all information i verksamheten via ett grafiskt verksamhetsstöd så att alla medarbetare, och inbjudna externa partners, kan använda byggnadsinformationen på datorer, paddor och mobiler, dygnet runt.
Nu har grunden för en digital tvilling skapats. Vi kommer i senare artiklar att återkomma till vilka ytterligare steg som kan tas för att förbättra tillgängligheten av olika slags byggnadsinformation för att på så sätt öka möjligheterna till att ta fram bra underlag för en bättre ledning och styrning av din verksamhet.
Noggrannheten på den digitala BIM-modellen blir väl inte bättre än noggrannheten på pappersritningen? Vad gör man då vid ombyggnationer när man måste ha korrekta underlag?
-I samband med ombyggnationer och renoveringar kan den aktuella byggnaden 3D-laserskannas. Resultatet från skanningen används då för att justera och rätta till BIM-modellen så att den får korrekta mått. Oftast får man tillräckligt bra underlag för en måttriktig modell genom att laserskanna byggnaden utvändigt samt skanna trapphus och eventuellt källare och vindar.
Så BIM-modellen kan alltså förädlas succesivt?
-Precis. Det innebär att man löpande kan fylla på och förädla BIM-modellen med mer information som t.ex. installationer som kräver löpande tillsyn och underhåll. På så sätt kan informationen från BIM-modellen även användas för fler arbetsuppgifter inom drift och förvaltning.
Om man tycker att detta verkar intressant, vad gör man då?
-Då föreslår jag att man ser vår inspelade kostnadsfria webbvisning Digitalisera existerande byggnader utifrån befintliga ritningar. Visning ger konkreta råd kring vad man bör tänka på när man digitaliserar sina existerande byggnader och utgår från befintligt ritningsmaterial t ex ritningar i pappers- och CAD-format när man skapar en BIM-modell.
Och om man vill veta mer än så?
– Då är du förstås alltid välkommen att höra av dig till oss på SWG, så tar vi en diskussion om hur det ser ut på ditt företag idag. Därefter gör vi en förstudie och kartlägger hur ni arbetar för att sedan presentera konkreta förslag på vilken ambitionsnivå och vilka vägval som bör göras. Vi har lång och djup erfarenhet i ämnet och flera referenser på fastighetsägare och FM-företag som har gjort eller håller på att göra samma resa.
Kontakta gärna Mats Broman: 076-825 76 40 | matsbroman@swg.com