![\"\"](\"https:\/\/www.swg.com\/se\/wp-content\/uploads\/sites\/17\/b_Mats_Broman.jpg-1.webp\")
<\/a><\/p>\n-L\u00e5t mig b\u00f6rja med att ringa in de problem som m\u00e5nga fastighetsf\u00f6rvaltare och FM-f\u00f6retag i dagsl\u00e4get har n\u00e4r det g\u00e4ller hantering av byggnadsinformation.
\nI ett fastighetsf\u00f6retag finns det en m\u00e4ngd processer som \u00e4r behov av information som en g\u00e5ng i tiden skapats i samband med ett projekt eller som kommer att skapas i framtida projekt. Det eviga letandet i dokument eller propriet\u00e4ra* filformat g\u00f6r att tillg\u00e4nglighet till den byggnadsinformation man faktiskt beh\u00f6ver f\u00f6r olika processer \u00e4r relativt d\u00e5lig.<\/p>\n
Hur d\u00e5lig?<\/h3>\n
-Det \u00e4r tyv\u00e4rr inte ovanligt att fastighetsf\u00f6retag till exempel m\u00e4ter samma kvadratmeter flera g\u00e5nger. Eller inventerar installationer och byggdelar ett flertal g\u00e5nger f\u00f6r olika \u00e4ndam\u00e5l. Att inte ha kontroll p\u00e5 sin information eller att g\u00f6ra om samma sak flera g\u00e5nger kostar givetvis tid och pengar som kan anv\u00e4ndas p\u00e5 b\u00e4ttre s\u00e4tt.<\/p>\n
En annan avg\u00f6rande fr\u00e5ga \u00e4r att byggnadsinformation som digitaliseras via\u00a0modellering<\/a>, allts\u00e5 n\u00e4r man skapar en BIM-modell i ett CAD-verktyg, eller inventeras m\u00e5ste g\u00f6ras tillg\u00e4nglig i systemst\u00f6d s\u00e5 att informationen kan kopplas till f\u00f6retagets ordinarie processer. Informationen som skapats skall kunna uppdateras \u00f6ver tid s\u00e5 man undviker att m\u00e4ta om eller inventera samma sak flera g\u00e5nger under ett \u00e5r eller inf\u00f6r en upphandling.<\/p>\n -N\u00e4r man digitaliserar en byggnad kan man enkelt uttryckt s\u00e4ga att den gamla planritningen i 2D ers\u00e4tts med planvyer i 2D och 3D som har klickbara grafiska objekt. De unika objekten och egenskaperna de har kan sedan tillg\u00e4ngligg\u00f6ras i system, b\u00e5de f\u00f6r att visualisera informationen grafiskt (d\u00e4r BIM-modellen utg\u00f6r grunden) och som data i ett FM-system.<\/p>\n Ett objekt kan till exempel vara en d\u00f6rr, en pump, en fl\u00e4kt eller en hiss. Tar man till exempel en brandd\u00f6rr beh\u00f6ver man veta vilken brandklass den har, vem som \u00e4r leverant\u00f6r, om den sitter i en brandcell och om den har automatik etcetera. Detta \u00e4r allts\u00e5 exempel p\u00e5 egenskaper som kan registreras p\u00e5 objekten.<\/p>\n Uppgifter om areor, volymer och antal finns i BIM-modellen f\u00f6r respektive byggnad\/objekt, trixet \u00e4r att paketera informationsleveransen och addera de egenskaper som skapar nyttoeffekter i de olika processerna.<\/p>\n \u2013Absolut, l\u00e5t mig ta n\u00e5gra konkreta exempel p\u00e5 nyttor som kan skapas i samband med modellering alternativt vid inventeringsinsatser.<\/p>\n Att f\u00e5 kontroll p\u00e5 sina areor i form av BTA, BRA och NTA \u00e4r v\u00e4rdefullt ur flera aspekter. Nyckeltal \u00e4r ofta en v\u00e4rdem\u00e4tare p\u00e5 hur effektiv eller l\u00f6nsam man \u00e4r. Man m\u00e4ter till exempel byggnadens energiprestanda (A-temp) i kWh\/m2<\/sup> BRA p\u00e5 alla utrymmen som \u00e4r uppv\u00e4rmda \u00f6ver 10 grader. Att utrymmet \u00e4r uppv\u00e4rmt \u00f6ver 10 grader \u00e4r till exempel en egenskap p\u00e5 utrymmet som kan anges.<\/p>\nVad f\u00e5r man d\u00e5 om man v\u00e4ljer att rita om sina befintliga pappersritningar eller skannade ritningar till digitala BIM-modeller?<\/h3>\n
Kan man verkligen slippa det eviga letandet efter byggnadsinformation?<\/h3>\n
Exempel 1: F\u00e5 kontroll p\u00e5 areor i utrymmen enligt svensk standard<\/em><\/h3>\n