Enquire Search

I tidigare artiklar har vi talat om nyttan med punktmoln, resultatet av en 3D-laserskanning, och i vilka sammanhang nyttorna framträder tydligt. Nu vidareutvecklar ämnet och ser vilka ytterligare nyttor med punktmoln man kan få utifrån olika perspektiv.

Nyttor ur projektörens perspektiv

  • Det är möjligt att göra virtuella besök och ta exakta mått i punktmolnet. Detta leder till färre antal platsbesök, mindre miljöpåverkan liksom tids- och ekonomiska besparingar.
  • SWGs erfarenhet är att de projektörer som kontinuerligt arbetar med punktmoln som stöd inte gärna vill vara utan dem i framtida projekt. Som en projektör uttryckte det: ”Once you go Punktmoln you never go back”.

Nyttor ur förvaltarens perspektiv

I förvaltningen används punktmolnet på många håll i de dagliga processerna

  • En drifttekniker att se platsen virtuellt innan hen åker ut för att avhjälpa ett fel eller genomföra en tillsyn.
  • Genom att navigera runt likt ”google streetview”, exempelvis inne i teknikrummet, kan man planera sitt arbete bättre när det gäller vilket material och verktyg etcetera som behövs på plats.

Nyttor ur fastighetsägarens perspektiv

Någon som har vidgat vyerna och sett utanför ”boxen” gällande användningsområde för punktmolnet är Ingvar Hedenrud, restaureringskonsult och byggnadsantikvarie som ansvarar för besiktning och genomgång av Nordiska Museets tak och fasad.

Bakgrund: SWG:s uppdrag är att skapa en digital tvilling av den ståtliga byggnaden Nordiska Museet på Djurgården genom att bland annat 3D-laserskanna och modellera med en mycket hög detaljeringsnivå. 3D-modellen tillgängliggörs därefter i FM Access. För att använda den fulla potentialen i datainsamlingen hela vägen ut togs det nydanande beslutet att punktmolnet ska användas på ett centralt sätt i det utvändiga besiktningsarbetet.

Tillvägagångssätt: Traditionellt görs denna typ av inspektioner okulärt genom att man tar sig runt byggnaden med skylift och inspekterar varje kvadratmeter av fasaden och dess fantastiska ornamentering samtidigt som man har med sig ett stort antal fasadritningar i olika skalor där man efter bästa förmåga markerar eventuella skador samt att man skriver en kort framställning av skadans karaktär på fasadritningen.

  • Med hjälp av SWG:s punktmoln kunde den okulära besiktningen göras utan några pappersritningar.
  • Med endast en läsplatta med sig upp i skyliften kartlades varje skada på fasaden genom att lägga in en så kallad Point of Interest (POI) i punktmolnet.
  • POI:n kompletterades sedan med en eller flera bilder samt i vissa fall en kort beskrivning av skadans karaktär.

Ingvar Hedenrud, restaureringskonsult och byggnadsantikvarie:

“Genom att genomföra besiktningen på detta innovativa och smidiga sätt blev resulterat att besiktningsarbetet har kunnat utföras oerhört mycket snabbare, mer noggrant och komplett jämfört med traditionella metoder. Dessutom blir den efterföljande samanställningen snabb och enkel i och med att all information finns samlad i punktmolnet i form av POI:er som dessutom är dessutom sökbara. Med tanke på säkerhetsaspekten, tidsvinsten, kvalitén i arbetet samt de ekonomiska besparingarna är detta arbetssätt troligen en del av framtiden.”

Punktmoln av Nordiska Museet i Stockholm där fasader har 3D-laserskannats och resultatet, dvs punktmolnet, används vid okulär besiktning av fasaden. Genom att addera Points of Interests (POI) i punktmolnet och komplettera med foton och beskrivande texter av till exempel skador gick besiktningsarbetet oerhört mycket snabbare och blev mer noggrant och komplett jämfört med traditionella metoder. Till vänster i bilden syns en av utsmyckningarna på fasaden, en ekorre, som vittrat sönder och som med stöd av POI:n (en av de blå punkterna på fasaden) innehåller ett foto på skadan liksom förslag på åtgärd.

 

Läs även: Nyttan med punktmoln